Att riva en byggnad kan kännas som ett stort steg, och innan du sätter igång är det viktigt att du vet om du behöver rivningslov. Det är nämligen ett krav i många situationer, särskilt inom detaljplanelagda områden, och syftet är att skydda både miljö, säkerhet och kulturvärden. Här får du en tydlig och lättläst genomgång av vad rivningslov innebär, när det krävs, hur du ansöker, vad det kostar och vad som händer om du struntar i reglerna.
När behöver du rivningslov?
Rivningslov krävs i de flesta fall när du ska riva en byggnad helt eller delvis. Det gäller särskilt inom områden med detaljplan, om inte kommunen beslutat att minska lovplikten. Även utanför detaljplan kan kommunen ha infört krav genom områdesbestämmelser.
Viktigt att veta är att rivning betyder att stommen tas bort. Mindre ingrepp, som att byta innerväggar eller riva bort fasadpanel, räknas normalt inte som rivning om byggnadens bärande konstruktion står kvar. Däremot räknas det som rivning även om du bara tar bort en del av byggnaden, exempelvis en altan eller en veranda.
Ett vanligt misstag är att tro att det går bra att riva utan rivningslov så länge det inte är hela byggnaden som försvinner – men så är det inte. Kommunen kan även kräva en anmälan till byggnadsnämnden när lov inte behövs, och i vissa fall gäller andra tillstånd, som enligt miljöbalken eller kulturmiljölagen.
Hur ansöker du om rivningslov?
Att ansöka om rivningslov är inte krångligt, men det finns några steg du behöver gå igenom. Du skickar ansökan till kommunen och den ska ofta innehålla:
- Fylld ansökningsblankett med uppgifter om byggnaden och vad som ska rivas
- Ritningar över byggnadens nuvarande skick och eventuellt hur platsen ska se ut efter rivningen
- Dokument som visar att rivningen inte påverkar grannar eller omgivande byggnader negativt
Beroende på byggnadens ålder och skick kan kommunen begära kompletterande uppgifter. Om byggnaden har kulturhistoriskt värde kan processen bli mer omfattande.

Rivningslov pris – vad kostar det?
Kostnaden för ett rivningslov varierar från kommun till kommun. Avgiften baseras ofta på byggnadens storlek och hur omfattande handläggningen blir. I vissa kommuner kan priset vara relativt lågt för små projekt, medan det kan bli betydligt högre om det handlar om större fastigheter eller kulturhistoriska byggnader.
Tips för att undvika onödiga kostnader:
- Kontrollera först om du verkligen behöver lov
- Skicka in kompletta handlingar direkt för att undvika fördröjningar
- Hör efter om kommunen erbjuder rådgivning innan ansökan
Rivningslov i Stockholm – särskilda regler och hänsyn
I större städer som Stockholm kan processen ibland vara mer detaljerad, särskilt om byggnaden ligger i ett område med kulturhistoriskt värde. Här kan handläggningstiden också vara längre än i mindre kommuner, eftersom fler ansökningar hanteras samtidigt.
Det kan därför vara bra att ansöka i god tid och att tidigt stämma av med stadens byggnadsnämnd för att få klarhet i vad som krävs i just ditt fall.
Miljö och säkerhet vid rivning
En rivning handlar inte bara om att riva ner – det gäller också att göra det på ett sätt som är säkert för alla inblandade och som tar hänsyn till miljön. Du behöver planera för hur material ska hanteras, särskilt om byggnaden innehåller farliga ämnen som asbest eller PCB.
Dessutom är buller och vibrationer något som kan påverka grannar. Kommunen kan ställa krav på hur arbetet ska utföras för att minimera störningar.
Ett bra arbetssätt är att redan innan rivningen tänka på:
- Hur farligt avfall ska tas om hand
- Vilka material som kan återvinnas
- Hur arbetsplatsen ska säkras för arbetare och förbipasserande

Vad händer om du river utan lov?
Att börja riva utan rivningslov när det krävs kan bli dyrt. Kommunen kan besluta om byggsanktionsavgift, stoppa arbetet eller i värsta fall kräva att du återställer byggnaden. Det är alltså inte bara en formalitet – rivningslov är en del av lagen, och reglerna är till för att skydda både människor och miljö.
Det finns även möjlighet att frivilligt ansöka om lov även när det inte krävs, till exempel om du vill ha ett skriftligt bevis på att rivningen är laglig. Det kan vara en trygghet vid framtida försäljning av fastigheten.
Hur lång tid tar det att få rivningslov?
Handläggningstiden beror på hur komplicerad rivningen är och hur snabbt du lämnar in alla nödvändiga handlingar. I enklare ärenden kan du få beslut på bara några veckor, medan större projekt kan ta flera månader.
Om det är bråttom kan du ibland ansöka om så kallad startbesked i förväg, men det krävs ändå att rivningslovet är godkänt innan du får börja.
Viktiga saker att tänka på innan du river
Innan du sätter igång behöver du ha koll på fler saker än bara rivningslovet. Det kan även krävas tillstånd enligt miljölagstiftning, strandskyddsregler eller kulturmiljöskydd. Och om du ska flytta byggnaden i stället för att helt riva den, räknas det juridiskt som rivning på den gamla platsen – och då gäller samma krav som annars.
Att känna till hela processen, från ansökan till genomförande, gör att du slipper onödiga problem. Då blir projektet både smidigare, säkrare och mer kostnadseffektivt.
Oavsett om du ska riva en liten friggebod eller en stor villa i ett känsligt område är det därför smart att börja med att läsa på om allt om rivningslov.